Det liberala svaret på den frågan är som följer: Du är fri i den utsträckning andra personer inte hindrar Dig, mot Din faktiska vilja, från att göra det Du väljer eller avser att göra. Om någon hindrar Dig från det, är Din frihet inskränkt. Frihet är frånvaron av faktiskt tvång. Du äger Ditt liv såsom Du äger Din kropp och själ och Dina val och ambitioner får inte ifrågasättas, såvida inte det Du väljer eller avser att göra inskränker på någon annans likaberättigade frihet. Men att vara fri är inte bara att kunna göra allt Du vill, utan även att kunna förverkliga Dig själv som den bästa och mest rationella person Du kan vara. Ju större delar av Ditt liv där Du får göra som finner Dig för gott, desto mer fri är Du, eftersom Du är fri från andras försök att utöva grupptryck mot Dig. Varje hinder för en handling är en frihetsinskränkning, även om Du tycker att handlingen är förkastlig. Om någon vill hindra Dig från att till exempel titta på tecknad barnporr är det en frihetsinskränkning. Om någon tvingar Dig mot Din vilja att "göra det rätta" är också det en frihetsinskränkning. Du bör vara fri att göra allt som krävs för att tillfredsställa din vilja, så länge Du inte agerar på ett sätt som förtrycker Din medmänniskas lika stora rätt till suverän frihet, typ om Du begår våld mot någon eller hotar med våld, det är inte okej. Då kan Du straffas. Polisens uppgift ska vara att beskydda friheten, inte att reglera den. Staten ska finnas, men ha superminimalt inflytande över individerna i samhället. Människan ska vara Herre/kvinna över sitt eget liv. Så länge Du inte skadar någon annan, kan Du göra vad Du finner för gott med Ditt liv. Friheten kräver frånvaron av faktiskt tvång i form av andras handlingar - att andra lämnar Dig ifred - och det är allt den kräver. Att ingen kommer och sätter hinder för Dig att leva Ditt liv såsom behagar Dig. Du är ett sanningsvittne i Ditt eget liv. Det är ett skydd mot ingripanden med nedlåtande motiveringar av typen: "Han vet inte sitt eget bästa" eller "du kommer att tacka mig sen". Man respekterar inte människor genom att behandla dem som barn, utan genom att anta att de vet vad de vill. Frihet är att inte vara beroende av andras välvilja. Om någon har ett maktövertag över Dig, på så sätt att hon/han, ostraffat och efter eget godtycke, skulle kunna hindra Dig från att göra det Du vill, då, om Du själv tycker det, är Din frihet kränkt. Även om hans/hennes goda vilja hindrar henne/honom från att utöva makt över Dig, är det ändå en frihetskränkning, för han/hon skulle ju kunna använda sin makt till att kränka Din frihet. Den andre dominerar Dig alltså, även om hon/han inte använder sig av sitt maktövertag. Människor i en jämn maktrelation som kan ställa varandra till svars inkräktar inte på varandras frihet. Ojämlikhet däremot är frihetskränkande. Men det är ändå Din faktiska vilja som avgör ifall Du är fri eller inte. Man kan känna sig fri fastän man är beroende av någon men ha fel för att beroende av makten (som är korrumperande) i sig är frihetsinskränkande. Alla människor har lika rätt att avgöra vad som är bäst för dem. Det är ett krav på tolerans i förhållande till dem som respekterar allas lika frihet, men inte i förhållande till dem som inte gör det. Frihet är värdefullt för att frånvaron av tvång har ett värde i sig. En fri handling är värdefull i och med att den är otvungen. Vad Du använder Din frihet till spelar ingen roll. Det är att Du får göra vad Du vill som är hela poängen. Det finns något härligt över en otvungen handling och ett fritt val. Det Du gör är värdefullt i termer av frihet för att ingen annan har tvingat Dig till det. Den enda begränsningen är att respektera andras lika rätt till lika stor frihet som Din egen. Om Du äger ett brännbollsträ är Du fri att göra vad Du vill med det, men Du får inte drämma till det i bakhuvudet på någon. Alla fria handlingar har samma värde, på grund av härligheten i det otvingade. Frihet kanske till och med gör oss till bättre människor. Det är inget orimligt psykologiskt antagande att de som inte tvingas till sådant de inte vill, kan kosta på sig större generositet mot andra. Fria människor som måste leva med konsekvenserna av sina val kanske blir bättre på att ta ansvar. Eller så blir vi helt enkelt lyckligare. Det är den goda konsekvensen i kombination med att den har uppkommit genom fria val som är det värdefulla.

Nähä, tänkte väl nästan att Du inte är det. Du skamröstade väl på Sverigedemokraterna eller så röstade Du på Miljöpartiet. Det är såklart upp till Dig vad Du röstar på, om Du vill skada Dig själv har Du möjligheten att göra det. Om Du vill leva så fritt som möjligt däremot, i en värld som bygger på helt frivilligt deltagande, då kanske Du ska tänka om. Då kan nog inte SD hjälpa Dig, SD vill ju spärra in alla sexbrottslingar på livstid, alltså tills de dör i finkan, men har man inte någon gång sonat sitt brott? Är det inte bättre att man ger sexbrottslingar adekvat psykvård och att de verkligen inte får se friheten förrän de är fullt friska. Istället för att bara förvara dem. Det kostar ju bara oss skattebetalare en massa pengar, bättre då att våra skattepengar går till någonting vettigt, som att alla fångar ska ha rätt till någon form av vård, helt beroende på vad de har för problem. Och Miljöpartiet är bara fåniga låtsaskommunister, allt de bryr sig om är sina maktpositioner, att få förtrycka oss skattebetalare till att äta deras spyor. MP kommer aldrig att göra Dig fri. De vill inte göra oss fria. De vill ha makten att förtrycka oss. Det är deras hobby. Och kommunismen är lögn. I en kommunism råder en gruppnarcissism och den är så stark att om Du lider av depression och går till doktorn får Du höra att Du har magkatarr och att det är den som orsakar depressionen, för ingen kan ju må dåligt i en kommuniststat där ju minsann allt är perfekt. Heter det. De har ju minsann levt ut sin dröm och då får ingen må dåligt. För att inte tala om sossarna; hur många år satt de inte i regeringen och hur lite av deras partiprogram blev egentligen verklighet? Nä, här krävs lite jävlar anamma, förändra samhället direkt ute på gatan istället för att vänta på bättre tider, för det kommer inga bättre tider av sig självt. Vi har bara ett liv, oavsett vad Buddha och Hare Krishna säger, så fakking lev Ditt liv nu! Fullt ut! Ta tillbaka Ditt liv från makthavarna, för Ditt liv är Ditt liv, spring inte efter någon personlig polis, utan kaxa till Dig istället. Poliser. De ska skydda och bevara vår frihet, inte begränsa den. Om jag gillar kött och kåta brudar, så är det min mänskliga rättighet, som inte Du har minsta rätt att försöka komma och ändra mig på, likaväl som att jag inte äger rätt att säga åt Dig att sluta vara homosexuell och leva på frukt och nötter. Med vilken rätt skulle jag kunna kräva det? Då respekterar jag ju inte Dig som människa och alltså vore det ett övertramp mot Dina mänskliga rättigheter, för Du, och jag med, har rätt att vara precis sådana vi är, även om det inte gillas av alla. Ta knark till exempel. Det är gott. Ta det. Nämen alltså - hur kan kaffe och alkohol vara tillåtet när inte till exempel cannabis och amfetamin är det. Somliga blir puckade i huvudet av alkohol och kanske röker bananskal istället. Eller hasch. Vad är det med det som är så märkvärdigt att man måste förbjuda det? Det är ju enbart hyckleri! Om man vill knarka ska man få det, om man vill bli advokat ska man ha möjlighet att bli det, om man vill supa tills man kryper, tja, så gör det då, vem fan bryr sig. Du måste få leva Ditt liv på ett sätt som Du personligen mår bra av, om Du skadar Dig själv på vägen, så är det likt förbannat Din egen ensak. Det är lika självklart som att välja vilken musik man vill lyssna på. Ingen skickar Dig i fängelse bara för att Du älskar KRAFTWERK. Men knarkar man blir det ett jävla liv. Det är så att ett gäng maktkåta politiker har gjort sina personliga åsikter till lagar. Och varken Du eller jag fick vara med och utforma dessa lagar. Knarkbrott=hatbrott med andra ord; deras personliga åsikter var att de inte tyckte om ruset som somliga droger gav och så förbjöd de dessa. Rädsla för det främmande kan leda till hatbrottslagar, men det hindrar också Dig och mig från att leva ett fritt och oberoende liv. Men, som sagt, det är bara att gå ut på gatan oich demonstrera för till exempel jämlikhet eller öppna svartklubb eller prostituera sig eller langa knark eller affischera fritt om Ditt bands första spelning. Vad Du än väljer att göra med Ditt liv, så är det rätt, så länge inte jag skadas på något som helst sätt av det. Och så är det ute i samhället också. Ta ansvar för vad Du gör. Låt inte Fabbe Fascistknekt vara Din personliga polis. Var Din egen frälsare. Låt ingen, inte ens jag, säga Dig vad Du ska göra med Ditt liv, för Din mening med livet är förmodligen inte samma som min. Men om Du diggar mina åsikter är det förstås också trevligt. I så fall hälsar jag Dig välkommen ombord på flyget till Din egen stat. Den Du bär inom Dig. Det är den enskilde individen det handlar om, inte njutelse av att ockupera mark i någons hjärna. Du och jag. Det är vi som är samhället. Du och jag gör lite som vi vill numera, inte sant?